Byarna

Bilden här nedan är tagen från berget Knösen bakom centrala Höglunda. Landsvägen delar sig till en byväg som fortsätter genom byarna österut och den andra som leder vidare mot Kälarne.

Gammal vykorts bild över Höglundabyn tagen av T Wahlstedt

Från rent personliga utgångspunkter har jag själv satt Vågsäter i centrum fast man i södra Gesundbygden egentligen bara kan finna tre bebyggelser som gör skäl för bynamn. De är om man kommer västerifrån, Bomsund, Höglunda och Borglunda. Bomsund ligger just där Indalsälven vidgar sig och bildar sjön men utan att vilja trampa någon på tårna menar vi att Höglunda är centralorten. Vid den östra sjöänden ligger gårdarna Vågsäter och Koviken och båda platserna har faktiskt fått egna officiella skyltar.

Gesundbygden och Vågsäter

Created on Friday, 24 November 2017 Last Updated on Saturday, 16 December 2017
Written by Super User
User Rating:  / 1

I snart två har jag gått omkring i djupa grubblerier om jag ska fortsätta hålla Vågsäter-sajten öppen. Jag har verkligen försökt förklara för mig själv varför jag en gång startade och fortsatte med den. Något starkt skäl finns kanske inte nu men fortfarande har sajten regelbundna besökare, så flera än jag själv må väl finna intresse i den.

Det var när jag blev pensionär 2009 som jag tyckte att jag nu ville göra något för hembygden, berätta om den, berätta om människorna som bott där, de som byggde dessa byar omkring sjön Gesunden. Låter ambitiöst nu, för vad kan det här finnas av intresse att berätta om?
Inget annat än de människor som från var som helst i Sverige under andra hälften av 1700-talet och större delen av 1800-talet sökte finna någonstans att skapa sig en egen framtid, att skaffa sig en bit mark att odla upp för att leva på. Det var just det som hände med en kulmen under åren 1850 till 1900. Det går att betrakta denna utveckling från olika infallsvinklar men mycket betydelsefullt måste det ha varit att statsmakterna under dessa tider ville att landet skulle vara befolkat för att kunna hävda sin rätt till landet - kronan var kanske var extra frikostig med att dela ut mark till de som efterfrågade. Många valde ju annars att emigrera till Amerika.

Gesundbygden

Bygden är gammal men av större intresse är de människor som på olika vägar kom att bosätta sig där och i den tankegången landade jag oundvikligen på min farfar Johannes som under det sena 1800-talet bosatte sig där. Varför han gjorde det och hur det gick till har jag ägnat många dagar och timmar för att föröka reda ut. I artikeln här bredvid ”Jonas byggde ett sågverk och fick en måg på köpet” har jag fabulerat ihop en ganska sammanhängande berättelse om hur det kan ha gått till men det är ändå en fiktiv berättelse fastän baserad på officiella uppgifter från kyrkobokföringen om flytt från den ena eller andra församlingen.

Frågan om varför han flyttade från en församling utanför Trollhättan till Stugun är nog enligt legenden besvarad men hur det verkligen gick till att rekrytera snickaren Johannes Jakobsson för att bygga ett vattendrivet sågverk i en bäck som rinner genom Jonas Hanns ägor är inte klarlagd. Jag har hittat på en historia om hur det kan ha gått med rekryteringen av snickaren och det finns en hel del som styrker att han kan ha varit kunnig i att just bygga ett vattenhjul för ett sågverk, men att det var just så vet jag inget om. Sågverket blev verkligen byggt.

Den andra knorren i historien är ju att Johannes kom att gifta sig med Jonas Hanns dotter bara två veckor efter den officiella inskrivningen i Stuguns kyrkoböcker. Det är klarlagt att Jonas Hann inför Stuguns församling intygade att han inte hade några invändningar mot sin dotters giftermål med Johannes Jakobsson. Det kan ha varit så enkelt att Johannes hade varit i tjänst en lägre tid hos Jonas innan det blev aktuellt med giftermål, men ändå – det var ett ingifte i familjen som gav Johannes rätt till en tredjedel av Jonas egendom – omkring 1000 ha skogsmark. Den omständigheten talar ju för att ”mågens lämplighet” måste ha varit av största vikt och jag antar att frågan var avgjord redan vid giftermålet. Jonas måste ha känt Johannes en längre tid och förstått att han var ett gott parti för Anna-Greta.

Johannes Jakobsson eller John Nord

Men, hur står sig det här i förhållande till att Anna-Greta enligt legenden redan funnit en man med namn John Nord som hon absolut ville gifta sig med? John Nord var en dräng hos Jonas som skulle ha blivit utplacerad hos denne som följd av en ”ovälkommen graviditet” i en församling på Gotland. Vid nåt tillfälle skulle Anna-Greta ha drivit frågan om giftermål med John till sin spets med sin far och fått till svar – kommer aldrig att hända! Till drängen skulle han sagt – dra härifrån, så långt du kan! John hade då undrat om Australien kunde passa och om han i så fall kunde få ett bidrag. Det skulle han ha fått och han gav sig verkligen iväg till Australien. Den resan blev dock inget definitivt slut på banden mellan Anna-Greta och John och det är inte heller helt klarlagt att han verkligen reste när han skulle ha rest enligt officiella handlingar.

John Nord var nog en äventyrlig man för redan i tonåren hade John gett sig ut på haven som sjöman men återkommit till fastlandet via en av norrlandshamnarna innan han blev 20. Han var aldrig inskriven i Stuguns församling fast han bevisligen varit där. Så, både Johannes och John hade varit städslade av Jonas Hanns en tid i Borglunda innan bröllopet Anna-Greta deklarerades!! Kanske är det bara ren och skär sensationslystnad från min sida att spekulera i detta men det finns händelser lite längre fram i tiden som spär på sanningshalten i denna berättelse och det är verkligen fascinerande hur människor kunde resa jorden runt för att starta nya liv och finna kärlek för livet.

Legenderna jag pratar om kommer från Lennart Lindgren som var gift med ett barnbarn till Anna-Greta och kusin Barbro som växte upp med sin mormors och sin mors berättelser. Hon är nu min äldsta levande släkting.

Därför ska jag hålla hemsidan igång hemsidan och försöka berätta om dessa händelser med tillbörlig hänsyn till nu levande släktingar. Dessutom – fortfarande finns det varenda dag några besökare som läser hemsidan – hoppas således att jag kan bjuda dem på ytterligare något intressant.

Läs mera här

Jämtland eller Norge

Under mitten av 1700-talet hade man tillsatt gränskommission med representanter från Sverige, Norge och Finland som hade till uppgift att slutligen fastställa gränserna mellan länderna där vi hade med gemensamma gränslinjer. Ett starkt och accepterat kriterium för att hävda rättighet till landet var att det skulle finnas egna medborgare bosatta eller hade huvudsaklig vistelseort där och att de var villiga att betala skatt till kronan. Intressant är också, beaktat dagens diskussion om samernas rättigheter, att trots att samerna inte var bofasta var villiga att betala skatt till svenska kronan och att detta faktum togs som intäkt för befästande av svenskt landområde. Dvs i det här sammanhanget kunde de ges samma status som vilken annan skattebetalande statare eller jordägare etc.

Kommission tillsattes omkring 1750 och utan att fördjupa mig alltför mycket i dess arbeta kan vi konstatera att kronan delade ut mark just till bosättningen i Höglunda år 1752 och det var ju ingen liten odlingslott, det handlade snarare om några tusen hektar mark. I sammanhanget kan man komma ihåg att det då endast var 100 år sedan Jämtland tillföll Sverige i freden Brömsebro och visst måste det ha funnits ett starkt intresse från statsmakten i Stockholm att hävda sin positioner i ett landområde som bara för två generationer var norskt land. Så våra bebyggda marker omkring Gesunden är gamla men ändå inte mera än knappt 300 år.

Subcategories