Skogen jorden och kraften

Written by Bengt G Jacobsson
User Rating:  / 0
PoorBest 

Gesundsbygdens utveckling genom inflyttning är starkt präglad av människors önskan att ha en egen jordbit att odla och leva på. Den mark som togs i anspråk under 1700-talet var ju utdelningar av kronan/staten och bara hundra år efter att Jämtland blivit svenskt. Kanske ansåg Sveariket att man tydligt måste markera sin närvaro i denna del av landet för att det inte åter skulle bli danskt. Man uppmuntrade därför nya bosättningar och delade ut marken. Många av de som flyttade hit kan ju ses som emigranter från södra delen av landet då bosättningar i Norrland blev ett alternativ till att flytta till Amerika. Helt klart var det just så för farfar Johannes som enligt uppgift var på väg till Amerika men hamnade i Borglunda i stället!

Skogen och det stora värden som skapades när tekniken för att såga plank och bräder utvecklades blev allt mer uppenbar. Samhällena i södra Sverige och i Europa ropade efter virke att bygga med. Edvin Olssons berättelse i Stugukrönikan från 1969 (annan artikel här) vittnar starkt om detta och i Lars Molins bok om Vildhussen och Ragundasjöns tömning berättas utförligt om hur mycket virke som transporterades till Amsterdam och Rotterdam redan under slutet av 1700-talet. Än idag har skogsavverkningar ett enormt ekonomiskt värde och man kan säkerligen räkna till 50 långtradare per dygn som rullar ner till kusten från trakterna runt Gesundsjön. Enorma värden som man tycker skulle komma till större nytta för bygden.


 Från förra sekelskiftet blev intresset för att tämja det forsande vattnen till elkraft stort och vid slutet av 1920 talet hade man samlat tillräckligt många pengastarka krafter för bygga Krångede kraftverk (Stockholms elverk, Sydkraft, SKF m fl) som sedan tog det i bruk 1938. Från andra världskriget och fram till i dag har Krångede kraftverk snurrat på och levererat oerhörda mängder elkraft. En vanlig årsproduktion i Krångede uppgår till 1570 GWh eller 1 570 000 000 kWh och räknar man om det i pengar med ett dagsaktuellt pris på Nordpool blir det samlade värdet för ett år 628 MKR. Inget av detta stannar i vår bygd eller ens i Sverige då Krångede kraftverk för omkring 10 år sedan köptes av finska Fortum

Just idag för mycke kraft

Just denna dag fanns det mera kraft än vad som behövdes och sedan länge har flottningsrännan varit överflödig. Tänk om bolaget skulle avstå från nån liten fjuttig procent och bygga laxtrappor stället.


 Redan nu har nästa energitåg börjat rulla i form vindkraft och det är fråga om stora investeringar. I det nu aktuella bygget vid östra sjöänden på Storrisberget torde investeringen uppgå till 300 MKR eller mer. Det är fråga om 6 stora verk som kan förväntas ge 35 – 40 GWh per år. Bolaget Ragunda Vind bildades förmodligen av lokala entusiaster men allteftersom de goda förutsättningarna på Storrisberget uppdagades blev projektet attraktivt för stora investerare och trots att bolagsnamnet signalerar lokalt ägande så är Ragunda Vind ett registrerat bolag med säte i Göteborg.

Turbinen som dra ihop 9 GWH på ett år

Våra lokala ekonomiska muskler verkar stå sig slätt när det gäller lite större satsningar och i nuläget är det inte heller känt om Ragunda Vind avser att släppa in lokalt andelsägande av något verk. Andelsägande i vindkraftverk är vanligt förekommande söderut i kustlandskapen där det redan har byggts många vindkraftverk. För en insats på omkring 6000 kr brukar man få köpa en andel som förväntas ge ca 1000 kWh per år till ett pris på kanske 15 till 25 öre per kWh eller så får andelsägarna en direkt avkastning som med marginal är bättre än bankränta.

Möjligheterna för andelsägande på Storrisberget borde undersökas närmare. Satsningar i vindkraftverk, en förnybar energikälla, är absolut en god gärning med tanke på våra efterlevande generationers möjligheter att överleva på denna jord. Ett uttjänat vindkraftverk kan lätt plockas ner på en vecka eller två.

Är det möjligt för vanliga människor att samla ihop så mycket som kanske 50 miljoner kronor blir då frågan. Jodå, en ekonomisk förening i Karlstad med ca 1200 medlemmar som jag känner väl till lyckade just med detta. De får nu ge ett synnerligt attraktivt pris för den elkraft som andelsägandet ger. Med kunskap, information och organiserat arbete lyckades man med detta.

Hits: 5184