Vid södra stranden av Indalsälven - InGlenriver om man vill svengla till det - växte jag upp åren efter andra världskriget. Omkring 1950 började vi skolgången och fick åka en liten biltur på 7 km. Inget ovanligt idag heller med en sådan skolresa. Men inte är det skolan som jag helst vill berätta om utan hellre då somrarna. Med en liten språngmars på 150 m nådde vi stranden och bada skulle vi ju göra även om vattnet kunde vara kallt. Under högsommaren blev ju vattentemperaturen helt dräglig och ibland passerades 20-grader strecket på termometern och då var det skönt. Bad, lek och stoj är ju minnena som jag har, fast på vägen ned till sjön fanns det ofta annat mycket viktigare att göra - alltså inte för mig men väl för mina föräldrar. De hade allt bestyr med höskörd och höbärgning och far kunde vara alldeles fantastiskt övertygande när han ville att vi skulle hjälpa till. Jo - fastän jag endast hade fyllt kanske 10 år fanns det arbetsuppgifter som man skulle hjälpa till med. Inget tungt arbete förvisso men ändå tråkigt, så visst försökte man ta en omväg ned till sjön.

Last Updated (Sunday, 15 March 2009 18:20)